Traditionsföreningens 50 års historik
BEVARANDET AV JÄGARTRADITIONEN
Jägarbataljon 27:s Traditioner och Jägarstiftelsen
Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioner rf och Jägarstiftelsen grundares båda år 1972. Jägarbataljon 27:s Traditioner, vilken ursprungligen grundades under namnet Jägarungdomarna, har som sin uppgift att vårda och upprätthålla minnet och det andliga arvet hos Jägarbataljon 27 samt upprätthålla de ideal som ledde tull uppkomsten av bataljonen. Målsättningen har för ändrats något efter det att föreningen grundades. Det här beror speciellt på att jägarna inte mera finns bland oss samt förutom på att upprätthålla jägartanken också på en strävan att öka kännedomen om Finlands självständighets principer, förvärvandet och bevarandet av självständigheten.
Jägarstiftelsen grundades preliminärt för att fortsätta Jägarförbundets arbete när jägarna inte längre skulle finnas bland oss. Avsikten med Jägarstiftelsen är att bevara och utveckla de ideal som på sin tid gav upphov till bildandet av Kungliga Preussiska Jägarbataljon 27 och som sedermera har satt sin prägel på jägarnas verksamhet för ett fritt Finland, internt och externt. Jägarbataljon 27:s Traditioner och Jägarstiftelsens verksamhet förefaller vara mycket likadana. Således, varför samma år grunda två organisationer som riktar sig mot samma mål? Brigadgeneral i.a. Asko Kilpinen, som har varit styrelseordförande för både Jägarbataljon 27:s Traditioner och Jägarstiftelsen skrev om Jägarstiftelsens och traditionsföreningens arbetsfördelning inom jägartraditionsarbetet i tidningen Parole år 2015 följande: Under årens lopp har mången, som åtagit sig jägartraditionsarbete, frågat, på vilket sätt stiftelsens och traditionsföreningens verksamhet skiljer sig från varandra? Sami Sihvo konstaterade en gång under sin ordförandeperiod, att arbetsfördelningen var tydlig; ”Stiftelsen har pengarna och traditionsföreningen utför arbetet.”
På 1970-talet befästes inom Jägarbataljon 27:s Traditionsföreningens och Jägarstiftelsens verksamhetsformer och -sätt. Vår- och höstutfärderna, som jägarungdomarna påbörjat, fortsatte, på vårvintern ordnades årsmöte med supé och på senhösten en familjefest. På 1970-talet inledde traditionsföreningen också resorna till Hohenlockstedt. Till alla dessa tillställningar inbjöds också jägarna och jägarfruarna. Grundandet av jägarförbundets lokalavdelningar inleddes på 1970-talet.
Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioners och Jägarstiftelsens verksamhet blev mångsidigare på 1980-talet. Förutom traditionella möten, utfärder och familjefester anordnade traditionsföreningen och Jägarstiftelsen fester för att ihågkomma jägarnas hemkomst, i Vasa åren 1983 och 1988. Till Hohenlockstedt gjordes två resor, åren 1984 och 1987. I början av 1980-talet inleddes anskaffandet av vitriner, minnesmärken och minnesplaketter för att hedra minnet av viktiga händelser inom jägarrörelsen, etapper och etappstugor samt aktivister och stödpersoner. År 1986 uppgjorde traditionsföreningen ett memorandum med tanke på framtiden över sin verksamhet och år1988 deltog traditionsföreningen förförsta gången i Tyska Jägarförbundets jägardagar. Den mest anmärkningsvärda av 1980-talet tilldragelser var avslutandet av Jägarförbundets verksamhet 25.2.1988. Då överflyttades ansvaret för förbundets verksamhet till Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioner.
1990-talet var en tid av stora omvälvningar i Europa. De båda delarna av Tyskland återförenandes i oktober 1990. År 1991 föll Sovjetunionen sönder, de baltiska staterna blev självständiga, Warszawapakten upplöstes och med tiden började Warszawapaktens medlemsländer i Östeuropa lösgöra sig från socialismen. Verksamheten inom Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioner blev mångsidigare på 1990-talet. Antalet tillfällen och evenemang ökade anmärkningsvärt. Man började ordna årsmöten och årsfester också utanför Helsingfors. Vår- och höstutfärderna ersattes med en sommarutfärd och resor till Balticum i jägarnas fotspår. Fester till minne av jägarnas hemkomst ordnades två gånger i Vasa. I Finnentag som ordnas i Hohenlockstedt och i tyska Jägarförbundets jägardagar började traditionsföreningen och Jägarstiftelsen delta regelbundet. Dessutom intensifierades traditionsföreningens informationsverksamhet på många sätt.
På 2000-talet fortsatte Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioner därifrån man hade nått på 1990-talet. Den mest anmärkningsvärda förändringen under det nya årtiondet var en strategiplanering som påbörjades år 2000. Detta gav en målinriktad spännvidd åt föreningens verksamhet, då man för kommande år fastslog de teman som man under vederbörande år koncentrerade sig på. Man strävade till att öka kännedomen om traditionsföreningen på många sätt, bland annat via media och internet, utställningar samt genom att ordna olika slags minnesfester. Traditionsföreningens och Jägarförbundets verksamhet i Tyskland och Lettland ökade också.
På 2010-talet fyllde jägarrörelsen 100 år och händelser som anknöts till jägarna ihågkoms och firades på många sätt, ett av de mest anmärkningsvärda av dessa var 100-årsfesterna i Hohenlockstedt år 2015 till minne av att utbildningen av jägarna påbörjades och jägarnas hemkomstfest i Vasa i februari 2018. Alla arrangemang ökade den stora allmänhetens vetskap om jägarrörelsen samt ökade kännedomen om traditionsföreningen både i hemlandet och utlandet. Finnentag, föreningens sommardagar, jägarseminariet i Kortesjärvi och tyska Infanteridagarna hörde liksom under de föregående årtiondena till traditionsföreningens program. Föreningens internet-hemsidor förnyades och man började publicera tidningen Parole i elektronisk version.
På traditionsföreningens verksamhetsplan- och valmöte år 2017, då jägarrörelsens 100 – årsfester ännu var i full gång, uppstod frågan: Vad gör man sedan jägarrörelsens 100-årsfester är över? Det här igångsatte revidering av traditionsföreningens strategi. Avsikten med arbetet var att tillsammans med Jägarstiftelsen finna de moderna medel och utvägar, med vilka jägartraditionerna fortsättningsvis också i framtiden görs kända och upprätthålles. Den nya strategin godkändes på våren 2019. Men sedan kom korona. I början av år 2020 spreds den världsomfattande coronapandemin (Covid-19) till Finland. Denne kom att inverka på traditionsföreningens verksamhet avsevärt, men förlamade den inte. Resorna och utfärderna blev en liten tid oavgjorda, men man kunde hålla mötena antingen som distansmöten via internet-förbindelse eller så kallad hybrid, varvid det var möjligt att delta i mötet på plats eller genom fjärruppkoppling. Också annan verksamhet ordnades via internet. Bland annat ordnades Finnentag 2021 via internet.
Traditionsföreningens och Jägarstiftelsens uppgifter har inte förändrats under årens lopp. Sätten för verksamheten har likväl utvecklats för att motsvara å ena sidan möjligheterna och å andra sidan behovet och tidsandan. Traditionsföreningens medlemsantal varierade på 2010 – talet mellan drygt 1800 och drygt 2000, men vid slutet av årtiondet hade medlemsantalet sjunkit till drygt 1900 personer och år 2022 var medlemmarna drygt 1700. Föreningen Jägarbataljon 27:s Traditioner lider av samma sjukdom som all annan föreningsverksamhet: Jäktade människor har allt mindre tid för föreningsverksamhet. Dessutom åldras medlemmarna. Det här har synts i en liten uträkning gällande medlemsantalet särskilt efter det att jägarrörelsens 100 – årsfester var förbi.
En viktig fråga är således: Hur få med i verksamheten unga och personer i arbetsförålder, så att traditionsföreningen förmår upprätthålla jägartanken också ett andra århundrade? Ordförande för traditionsföreningen besvarar den här utmaningen på följande sätt: ”Traditionsförenigens och Jägarstiftelsens omhuldade tema har ingen ålder. Vårt dyrbara jägararv är fullt av intressanta berättelser, vilka tillhör hela Finlands folk. Jag tror, att vi också i fortsättningen får starkt stöd för vår sak, inte bara av de ”troende” utan också av vidare kretsar. Utmaningar för traditionsföreningen räcker till också i framtiden, men jägarnas saga är odödlig.”
Jägarstiftelsen har under sina 50 verksamhetsår beviljat stipendier, understöd och bidrag för litet över en miljon euro. Hur stiftelsens verksamhet fortsätter i framtiden bedömer ordföranden för stiftelsens styrelse Pertti Laatikainen på följande sätt: ”Roll för delningen mellan stiftelsen och traditionsföreningen fortsätter också i framtiden. Stiftelsen erbjuder de ekonomiska resurserna och traditionsföreningen ordnar verksamheten. Den grundläggande verksamheten har bevarats rätt likadan under de gångna årtiondena, men allt sedan Jukka Pennanens tid har verksamheten till förts en lång spännvidd, då strategin för traditionsföreningen uppgjordes. Styrelsen ansvarar för Jägarstiftelsens finansförvaltning, varvid landsförsvarssinnande representanter för näringslivet, vetenskapsvärlden och Försvarsmakten deltar. Jägarstiftelsen förmår understöda traditionsverksamheten åtminstone på samma nivå som den hittills har gjort.”
Ett stöd för jägartraditionsarbetet har ända sedan år 1931 varit tidningen Parole, vilken från år 2011 har utkommit digitalt.
Jägarkansliet, ursprungligen Jägarförbundets kansli, var och är fortfarande den centrala platsen för jägartraditionsarbetet. Kansliet var till en början beläget på flere adresser i Helsingfors och från år 1958 Norra Kajen, Helsingfors. Därifrån flyttade det till sin nuvarande plats, Maanpuolustustalo, Döbelnsgatan 2. Helsingfors, i slutet av sommaren 2018.